mamma

Jag heter Louise Sundström och jag är 30ÅR + moms

Jag födde Christian efter att gå över tiden med 14 dgr. Han var en stor kille redan då..

Han var 57cm lång och vägde 4560gram lika stor som en tre månaders baby.

Christian föddes med dom klaraste blåaste ögon jag sett. Han fick sola lite i början vi var på bb, hadde en släng av gulsot. Men det fick jag veta att det inte var så farligt.

Vi bestämde att han skulle heta Per Christian Backström redan där på BB.

Den 19 november kl 08,40 för 14år sedan då kom den finaste lilla unge, som legat lite på vänt sedan dagen innan.

För mitt vatten gick kl 09,30 dagen innan. Och då ville dom på förlossningen att jag kom dit. Så jag hämtade upp Christians pappa Pär på arbetet, eklunds svets.

Han valde att fortsätta vägen fram över hybo till hudiksvall.(den vägen ni vet som är som ett tvättbräde).

Så här ser jag ut:

Ni må tro att det är inte lätt för någon som har värkar och åka en skumpig väg, så Pär hamnade lite på minuskontot då.

Men efter att få sova lite på natten så kom han tillslut. Efter luktsalt och en massa puschning av sköterskorna. 08,20

Känslan av lycka att jag fött fram det lilla livet, och överlevt, FANTASTISKT.

Ja så lycklig.

Det var en ny upplevelse, förstår och inte förstår dom som gör om det, och inte..

Jag ska med samma kämparanda och energi, se till att jag på alla sätt och vis ska må bra i mig själv, och ta hand om Louise efter en sån här pers, då den smärta, allt som hänt gjort att jag genomlidit, är tiofalt mycket mer än att föda fram Christian. Smärtan i ens bröst när vetskapen att inte kunna titta in i dom glittrande blå ögonen igen är outhärdlig.

Önskar inte ens min värsta fiende det jag genomlidit nu.. Ingen ska behöva begrava sitt eget barn..

Det var allt för den här gången..

Här får ni se en bild på Christian och Moa

:

Älskade ungar..